Idag är jag ledig. Jag började med att utfodra valparna och något som jag har märkt sen de var tre veckor gamla är att de aldrig kissar eller bajsar där de sover. De går faktiskt ut på tidningen intill och gör sina behov. Första gången de gjorde det trodde jag knappt mina ögon! Så duktiga de är :-)

Efterhand som de har börjat röra sig mer så har jag ju utökat deras plats så det även ligger en filt som de kan springa och leka på men tyvärr är det så att de gör ingen större skillnad på lekfilten och tidningarna så då blir det att göra rent på båda ställena.

Idag slängde jag tre filtar i tvätten som jag hoppas torkar fort.

Jag kanske får göra så att allt runt sovplatsen får bestå av tidningar ett tag för att därigenom få dem att förstå att även när de får röra sig mer fritt i köket till att börja med så ska de gå till den prasslande tidningen först och sen flyttar vi den där tidningen mot hallen och till sist blir det ut. Trist att det inte är sommar och varmt för då hade det hela blivit enklare efterhand. Nu är det iskallt.

Det här är lilla Nemo till vänster som är minst i kullen och lite försiktig när det är något nytt på gång och som har en kul liten grej för sig när han är pigg och glad. Han backar! :D Han går, nej glider baklänges och ändrar riktning framåt i full fart och tvärstannar, gör en ny vändning och glider baklänges igen :) . När han busar med bröderna sliter han gärna med sin tannalösa mun i  brödernas öron. Han sover gärna lite mer än brorsorna och har längre lugna stunder än de andra. På fotot ser han nästan lite blyg och fundersam ut :)

Till höger har vi Findus som är väldigt nyfiken av sig och ska undersöka allt. Vinglar iväg med sina ostadiga ben i full fart mot nästa grej att studera. Han är en glad och busig hund som gärna myser i knät när det har gått för vilt till.

Här har vi Nelson som är störst och tyngst. Hans kropp är lite som björnen Baloo´s och är den som vi vet att vi ska behålla. Han kan sitta långa stunder och bara studera oss när vi rör oss i rummet. Han sitter då tyst, stilla och låter blicken följa oss. Han är rätt så tuff, lekfull och kelen. Viftar gärna och mycket på svansen när man pratar glatt med honom.

Till höger har vi Mando som är igång mest av alla. Han kan få för sig att springa snabbt på sina vingliga ben till något som han fått syn på och börjar lukta, smaka och tugga på det och i nästan samma ögonblick hoppar han på någon av de andra och vill busa. Sen är han ute på äventyr och klättrar på oss och annat.

Vänta lite så börjar filmen som varar ca: 2 minuter. De är så små, gulliga och busiga.

Findus (som har den randiga svansen) tuggar på sin egen baktass. Är han söt eller är han söt ;-)

Valparna har öppnat ögonen men det ser ut som de har en ljusblå hinna över linsen så jag antar att de inte ser alltför bra så här i början. De sover mest hela dagarna och emellanåt hörs ett pip för att de vill ha mat. Det lustiga är att pipet låter lite som ett fågelpip/kvitter så undulaterna i rummet intill svarar :-)

På julaftonskvällen vid 22-tiden efter god julmat och julklappar hos mina föräldrar la Cindy sig tillrätta i hundkorgen. Hon såg verkligen ut som det var något på gång och det tog inte så lång tid förrän hon utstötte ett högt skrik och ut kom den första valpen. Det var en tjock hinna på den som jag hjälpte henne med att få bort. Jag försökte hjälpa till med naveln men hon klarade det så bra själv så jag ville inte blanda mig i för mycket. Ca. 20 minuter efter kom nummer två och efter 20 minuter till kom nummer tre som var nästan helt svart och mycket mindre än de andra två.

Vi pustade ut och jublade över de söta valparna och duktiga Cindy. Jag bytte de våta tidningarna i botten på hundsängen och la dit en handuk och filt. Hon la sig ovanpå med sina ungar och diade.Det såg så mysigt ut.

Vi väntade ett bra tag och alla var fruktansvärt trötta så vi beslöt oss för att åka hem eftersom inget mer verkade hända. Det var massor av snö och kallt ute så jag la en fleecefilt över hundarna och bar till bilen. Jag klappade Cindy lugnande eftersom hon avskyr att åka bil och efter närmare en halvtimme var vi hemma.

Allt var lugnt så vi la oss och somnade som stockar. Efter tre och en halvtimme efter att den tredje valpen föddes hörde jag ljud från hundkorgen. Jag rusade dit och såg att det var blött där igen så yrvaken började jag byta tidningar och upptäckte då en fjärde valp! Jag fick titta två gånger...Vilken överaskning!! :-) Den var så söt och lik de två första...